

Maaliskuussa Pohjanmaan työllisyystilanne koheni merkittävästi. Työttömien määrä oli 9006 mikä on 621 vähemmän kuin helmikuussa ja 612 vähemmän kuin vuosi sitten. Lomautettuja oli 466 henkilöä ja lyhennettyä työviikkoa teki 152 henkilöä.
Pohjanmaan työttömyysaste (lomautetut mukaan lukien) oli 7,8. Paras tilanne oli Uudellamaalla, jossa vastaava lukema oli 7,4. Nyt Pohjanmaan tilanne oli jälleen toiseksi paras – Varsinais-Suomen työttömyysaste oli 7,9 ja Etelä-Pohjanmaan 8,7. Koko maan keskiarvo oli 10,0.
Pitkäaikaistyöttömien (yli vuoden kestänyt työttömyys) määrä oli 2235 ja se laski helmikuusta 66 henkilöllä. Alle 25-vuotiaita työttömistä oli 924 eli 159 vähemmän kuin helmikuussa ja 124 vähemmän kuin vuosi sitten. Työttömyyseläkkeellä oli 1886 henkilöä. Työttömyyskassojen jäseniä työttömistä oli 4314 henkilöä.
Edellisestä vuodesta työttömyys on vähentynyt eniten teollisessa työssä (-232 henkilöä eli –10 %), rakentamisessa (-92 henkilöä eli –15 % ), terveydenhuollon ja sosiaalialan (-81 henkilöä eli -9 %) ja kaupallisen työn (-52 henkilöä eli -8 %) ammateissa. Työttömyys on lisääntynyt (+ 6 henkilöä eli 1 %) vain hallinto- ja toimistotyön ammateissa.
Alueittain työttömyys on vähentynyt etenkin Kaustisen (- 14 %), Kyrönmaan (-13 %) ja Vaasan (-9 %) työvoimatoimistojen alueella. Työttömyys on lisääntynyt Suupohjan (+ 6 %) ja Pietarsaaren (+ 3 %) alueilla.
Rakentaminen on kohentunut Kaustisen (- 14 %), Kyrönmaan (-19 %), Vaasan (-20 %) ja Kokkolan (- 22 %) alueilla. Terveydenhuollon ja sosiaalialan työttömyys on vähentynyt etenkin Kaustisella (- 30 %), Vaasassa (- 13 %) ja Kokkolassa (- 19 %). Hallinto- ja toimistotyön työttömyys on lisääntynyt eniten Kokkolan (+ 14 %) ja Suupohjan rannikkoseudun (+ 15 %) alueilla.
Eri toimenpiteillä olevien määrä oli 3535 henkilöä, mikä on 393 vähemmän kuin vuosi sitten. Työllistämistukitoimenpiteillä oli 1344 henkilöä, työvoimakoulutuksessa oli 1321 henkilöä, työmarkkinatuen harjoittelussa oli 655 henkilöä ja vuorottelupaikkaan työllistettyjä oli 185 henkilöä.
Työpaikkoja työvoimatoimistoissa oli runsaasti - maaliskuun aikana kaikkiaan 4717. Näistä jatkuvia oli 2082 ja väliaikaisia tai tilapäisiä 2635, joista osa voidaan tulkita kesätyöpaikoiksi. Kuukauden aikana ilmoitettiin 1634 uutta työpaikkaa, täyttyi 2611 työpaikkaa ja maaliskuun lopussa oli avoimena 2047 työpaikkaa.
Melkein puolet työpaikoista oli teollisuuden ammateissa: teollinen työ 45 %, terveys- ja sosiaaliala 13 %, maa- ja metsätaloustyö 11 %, palvelutyö 9 % ja kaupallinen työ 8 %. Teollisuudessa työpaikkoja täyttyi eniten paperinvalmistuksen, sähköalan, ja kemianprosessityön ammateissa. Vaikka rakennusalan työllisyys koheni, välitettävissä työpaikoissa tilanne ei näy - työpaikkoja täytetään usein suorilla kontakteilla ilman että paikka ilmoitetaan työvoimatoimistoissa avoimeksi.
Työvoimatoimistojen koulutusneuvonnassa (tietopalvelussa) oli maaliskuun aikana 816 neuvontatapahtumaa. Neuvontatapahtumista 41 koski opiskelua ulkomailla tai kansainvälistä harjoittelua.
Alle 5 %:n työttömyysaste oli kymmenessä kunnassa. Pienimmät työttömyysasteet olivat Vöyrin (3,3), Pedersören (3,5), Oravaisten (3,7), Uudenkaarlepyyn (3,7) ja Närpiön (3,9) kunnissa. Yli 10 %:n työttömyysaste oli Kokkolassa (11,0) ja Lohtajalla (10,6). Vaasan työttömyysaste oli 9,3 ja Pietarsaaren 8.5.
I mars kunde man konstatera en betydlig förbättring i sysselsättningsläget för Österbotten. Antalet arbetslösa var 9006. Detta är 621 färre än i februari och 612 färre än för ett år sedan. Antalet permitterade var 466 och 152 personer gjorde förkortad arbetsvecka.
Arbetslöshetsgraden i Österbotten (inklusive permitterade) var 7,8 %. Situationen var bäst i Nyland, där motsvarande siffra var 7,4 %. Situationen i Österbotten var igen näst bäst – arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland var 7,9 % och i Södra Österbotten 8,7 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet var i genomsnitt 10,0 %.
Antalet långtidsarbetslösa (över ett års arbetslöshet) var 2235 och den sjönk från februari med 66 personer. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år var 924, dvs. 159 färre än i februari och 124 färre än för ett år sedan. Antalet personer som fick arbetslöshetspension var 1886 personer. Av de arbetslösa hörde 4314 till någon arbetslöshetskassa.
Jämfört med föregående år har arbetslösheten sjunkit mest inom industriellt arbete (-232 personer, dvs. –10 %), inom byggande (-92 personer, dvs. –15 % ), inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete (-81 personer, dvs. -9 %) och merkantilt arbete (-52 personer, dvs. -8 %). Arbetslösheten har ökat (+ 6 personer, dvs. 1 %) endast inom administrations- och kontorsarbete.
Regionvis har arbetslösheten sjunkit speciellt inom följande arbetskraftsbyråers områden: Kaustby (- 14 %), Kyrolandet (-13 %) och Vasa (-9 %). Arbetslösheten har ökat i Sydösterbotten (+ 6 %) och i Jakobstad (+ 3 %).
Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har förbättrats inom Kaustby (- 14 %), Kyrolandet (-19 %), Vasa (-20 %) och Karleby (- 22 %) områden. Arbetslösheten inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete har sjunkit, speciellt i Kaustby (- 30 %), Vasa (- 13 %) och Karleby (- 19 %). Arbetslösheten inom administrations- och kontorsarbete har ökat mest i Karleby (+ 14 %) och Sydösterbottens kustregion (+ 15 %).
Antalet personer som sysselsatts genom olika åtgärder var 3535 personer, vilket är 393 färre än för ett år sedan. Totalt 1344 personer omfattades av stödåtgärder för sysselsättningen, 1321 personer deltog i arbetskraftsutbildning, 655 var på praktik med arbetsmarknadsstöd och 185 var sysselsatta via alterneringsplatser.
Vid arbetskraftsbyråerna fanns mycket arbetsplatser – under mars månad totalt 4717. Av dessa var 2082 fortgående och 2635 temporära eller tillfälliga och en del av dem kan tolkas som sommarjobbsplatser. Under månaden anmäldes 1634 nya arbetsplatser, besattes 2611 arbetsplatser och i slutet av mars fanns det ännu 2047 lediga arbetsplatser.
Nästan hälften av arbetsplatserna fanns inom industriyrken: industriellt arbete 45 %, hälso- och sjukvård samt socialt arbete 13 %, jord- och skogsbruk 11 %, servicearbete 9 % och merkantilt arbete 8 %. Inom industrin besattes arbetsplatserna bäst inom papperstillverkningen, elbranschen och inom yrken för kemisk processindustri. Även om sysselsättningen inom byggnadsbranschen blev bättre, märks det inte i antalet förmedlade arbetsplatser – arbetsplatserna besätts nämligen ofta genom direkta kontakter utan att platserna anmälts lediga vid arbetskraftsbyråerna.
Vid arbetskraftsbyråernas utbildningsrådgivning (informationstjänst) gavs under mars månad rådgivning vid 816 tillfällen.Av dessa gällde 41 studier utomlands eller internationell praktik.
Arbetslöshetsgraden låg under 5 % i tio kommuner. De lägsta arbetslöshetsgraderna kunde konstateras i Vörå (3,3 %), Pedersöre (3,5 %), Oravais (3,7 %), Nykarleby (3,7 %) och Närpes (3,9 %) kommuner. En arbetslöshetsgrad över 10 % fanns i Karleby (11,0 %) och Lochteå (10,6 %). Arbetslöshetsgraden i Vasa var 9,3 % och i Jakobstad 8.5 %.



