POHJANMAAN TE-KESKUS, TYÖVOIMAOSASTO –

ÖSTERBOTTENS TE-CENTRAL, ARBETSKRAFTSAVDELNINGEN

 

Työllisyyskatsaus: elokuu 2002 –

Sysselsättningsöversikt: augusti 2002

 

 

 

 

 


TYÖLLISYYSKATSAUS ELOKUU 2002

Lisätiedot: puh. 3296300/keskus

Pohjanmaa työllisyyskatsaus on luettavissa TE-keskuksen Internet-sivulla :http://www.te-keskus.fi/pohjanmaa.

                      Julkaistavissa  17.09.2002 klo 8.00

 

Elokuun lopussa Pohjanmaan TE-keskuksen alueella oli työttömänä 10490 henkilöä. Määrä on 1112 vähemmän kuin heinäkuussa ja 782 vähemmän kuin edellisen vuoden elokuussa. Lomautettuna oli 304 henkilöä ja lyhennettyä työviikkoa teki 203 henkilöä.

Työttömyysaste (lomautetut mukaan lukien) oli 8,8. Vastaava luku heinäkuun lopussa oli 9,7 ja vuosi sitten 9,4. Koko maan työttömyysaste oli 10,9. Paras tilanne on Uudellamaalla, jossa työttömyysaste oli 7,4. Pohjanmaalla tilanne oli toiseksi paras, Etelä-Pohjanmaalla kolmanneksi paras (9,4) ja Varsinais-Suomen työllisyysaste (10,0) oli neljänneksi paras.

Naisia oli työttömänä 5688 eli 54,2 % kaikista työttömistä.  Kuukausi sitten vastaava osuus oli 56 %. Vuosi sitten työttömänä oli 6464 naista.

Nuoria alle 25-vuotiaita oli työttömänä 1669 henkilöä. Se on 315 vähemmän kuin heinäkuussa ja 149 vähemmän kuin vuosi sitten. Nuorten osuus kaikista työttömistä (ilman lomautettuja) oli 16,4 %. Kuukausi sitten vastaava osuus oli 17,8. Nuorista alle 20-vuotiaita työttömänä oli 436 henkilöä. Yli 50-vuotiaita oli työttömänä 3667 henkilöä. Heidän osuutensa kaikista työttömistä oli 35,1 %.   

Pitkäaikaistyöttömien (yli vuoden kestänyt työttömyys) määrä oli 2703 henkilöä. Se on 41 vähemmän kuin heinäkuussa ja 220 vähemmän kuin vuosi sitten. Pitkäaikaistyöttömien osuus kaikista työttömistä oli 26,5 %. Vastaava osuus koko maassa oli 27,4 % ja Etelä-Pohjanmaalla, jossa tilanne on paras koko maassa, 19,4 %.  Pitkäaikaistyöttömien lisäksi nk. toistuvaistyöttömiä (16 kk aikana yli 12 kk työttömänä) oli 1385 henkilöä.

Palkkaperusteisilla toimenpiteillä sijoitettuja oli 1452 henkilöä. Työvoimakoulutuksessa oli 841 henkilöä. Työmarkkinatuen työharjoittelussa oli 451 henkilöä ja vuorottelupaikkaan työllistettyjä oli 156 henkilöä.

Työpaikkoja oli avoimena elokuussa 1442. Näistä uusia oli 892. Työpaikkoja täyttyi 945. Työpaikkaa kohti oli keskimäärin 14 työnhakijaa.

Vuoden aikana työttömyys väheni eniten palvelutyön ammattiryhmässä (-252), jossa erityisesti keittiötyöntekijöiden (-60) ja laitossiivoojien (-57) työttömyys laski. Toiseksi eniten työllisyystilanne koheni terveydenhuollon ja sosiaalialan ammattiryhmässä (-196), joissa suurimmat muutokset tapahtuivat sairaanhoitajien (-41) ja erikoissairaanhoitajien (-36) ammateissa. Seuraavaksi parhaiten työllisyys koheni hallinto- ja toimistotyön ammattiryhmässä (-108), jossa toimistotyöntekijöiden määrä väheni (-55) eniten.  Luokittelemattoman työn ammattiryhmässä työttömyys väheni 108 henkilöllä. Muissa ammattiryhmissä muutokset olivat vähäisempiä. Rakennustyön ja teknisen työn ammattiryhmissä työttömien määrä pysyi edellisen vuoden tasolla. Eniten työttömiä (2609) oli edelleen teollisuudessa (-61) ja osuus kaikista työttömistä oli neljäsosa (24,8 %). Teollisuudessa on eniten työttöminä sekatyöntekijöitä (343), vaiheompelijoita ja ompelijoita (199), varastotyöntekijöitä (104), hitsaajia (94), koneistajia (92) ja sähköasentajia (80).

Työvoimatoimistojen koulutusneuvonnassa (tietopalvelussa) oli elokuun aikana 1283 neuvontatapahtumaa. Neuvontatapahtumista 29 koski opiskelua ulkomailla tai kansainvälistä harjoittelua.

Suurempien kaupunkien työllisyys kehittyi kuukauden aikana suotuisasti. Kokkolassa työttömien määrä väheni 237 henkilöllä ja työttömyysaste laski 15,2:sta 13,8:aan. Vaasassa työttömyys väheni 329 henkilöllä ja työttömyysaste laski 11,9:stä 10,8:aan. Pietarsaaressa työttömyys väheni 43 henkilöllä ja työttömyysaste laski 10,9:stä 10,4:ään. Suotuisaa kehitystä tapahtui myös Mustasaaren (-47), Kruunupyyn (-44), Kaustisen (-41) ja Kristiinankaupungin työllisyystilanteessa (-40). Alle 4 %:n työttömyysaste oli Närpiön (3,7) ja Korsnäsin (3,8) kunnissa.

 

 


SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT AUGUSTI 2002

 

Närmare information: tfn 3296 300/växeln

Österbottens sysselsättningsöversikt är tillgänglig på TE-centralens Internet-sidor: http://www.te-keskus.fi/pohjanmaa.

                      Får publiceras 17.09.2002 kl. 8.00

 

I slutet av augusti fanns det inom området för Österbottens TE-central 10 490 arbetslösa personer. Detta är 1 112 färre än i juli och 782 färre än i augusti förra året. Antalet permitterade var 304 personer och 203 personer gjorde förkortad arbetsvecka.

Arbetslöshetsgraden (de permitterade medräknade) var 8,8 %. Motsvarande uppgift i slutet av juli var 9,7 % och för ett år sedan 9,4 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 10,9 %. Situationen var bäst i Nyland, där arbetslöshetsgraden var 7,4 %. Österbotten var näst bäst, Södra Österbotten tredje bäst (9,4 %) och Egentliga Finland (10,0 %).

Antalet arbetslösa kvinnor var 5 688 dvs. 54,2 % av alla arbetslösa. För en månad sedan var motsvarande andel 56 %. För ett år sedan fanns det 6 464 arbetslösa kvinnor.

Antalet arbetslösa unga under 25 år var  var 1 669 personer. Detta är 315 färre än i juli och 149 färre än för ett år sedan. Andelen ungdomar av alla arbetslösa (permitterade inte medräknade) var 16,4 %. För en månad sedan var motsvarande uppgift 17,8 %. Av arbetslösa ungdomar var 436 under 20 år. Antalet arbetslösa personer över 50 år var 3 667 personer. Deras andel av alla arbetslösa var 35,1 %.  

Antalet långtidsarbetslösa (över ett års arbetslöshet) var 2 703 personer. Antalet är 41 färre än i juli och 220 färre än för ett år sedan. Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa var 26,5 %. Motsvarande andel i hela landet var 27,4 % och i Södra Österbotten, där situationen var bäst i hela landet, 19,4 %.  Förutom långtidsarbetslösa fanns det 1 385 s.k. periodiskt arbetslösa personer (sammanlagt över 12 månaders arbetslöshet under 16 månader).

Med lönebaserade åtgärder placerades 1 452 personer. I arbetskraftsutbildning deltog 841 personer. Totalt deltog 451 personer i arbetsmarknadsstödets arbetspraktik och 156 personer placerades i alterneringsplatser.

Under augusti månad fanns det totalt 1 442 lediga arbetsplatser och av dessa var 892 nya. Under månaden besattes 945 arbetsplatser. Det fanns i genomsnitt 14 sökande per en ledig arbetsplats.

Under året minskade arbetslösheten mest inom servicearbete (-252), där arbetslösheten sjönk speciellt bland köksarbetare (-60) och städare (-57). Näst mest minskade arbetslösheten inom hälsovård och socialt arbete (-196), där de största förändringarna skedde inom sjukskötar- (-41) och specialsjukskötaryrken (-36). Sysselsättningen förbättrades även inom administrativt och kontorsarbete (-108), där antalet arbetslösa kontorsarbetare minskade mest (-55). Inom yrkesgruppen för oklassificerat arbete minskade arbetslösheten med 108 personer. Inom övriga yrkesgrupper var förändringarna mindre. Inom byggnadsarbete och tekniskt arbete var antalet arbetslösa på samma nivå som förra året. Mest arbetslösa (2 609) fanns fortfarande inom industrin (-61) och andelen av alla arbetslösa var en fjärdedel (24,8 %). Inom industrin finns det mest arbetslösa diversearbetare (343), momentsömmerskor och sömmerskor (199), lagerarbetare (104), svetsare (94), verkstadsmekaniker (92) och industrielektriker (80).

Vid arbetskraftsbyråernas utbildningsrådgivning (informationstjänst) gavs under augusti månad rådgivning vid 1 283 tillfällen. Av dessa berörde 29 studier utomlands eller internationell praktik.

I de större städerna har sysselsättningen utvecklat sig gynnsamt under månaden. Antalet arbetslösa i Karleby minskade med 237 personer och arbetslöshetsgraden sjönk från 15,2 % till 13,8 %. Arbetslösheten i Vasa minskade med 329 personer och arbetslöshetsgraden sjönk från 11,9 % till 10,8 %. I Jakobstad minskade arbetslösheten med 43 personer och arbetslöshetsgraden sjönk från 10,9 % till 10,4 %. Utvecklingen i sysselsättningssituationen var gynnsam även i Korsholm (-47), Kronoby (-44), Kaustby (-41) och Kristinestad (-40). En arbetslöshetsgrad under 4 % kunde konstateras i Närpes (3,7 %) och Korsnäs (3,8 %) kommuner.